Tunaskolan
På Tunaskolan, som är en medelstor grundskola i Luleå, 1- 9, arbetar Niilo Alhovaara som lärare på högstadiet. Förutom att han är språklärare titulerar han sig också tidningschef och tillsammans med en grupp elever skapar han en av Sveriges mest lästa skolwebbtidningar.

Framgångsreceptet
– Jag tror att framgångsreceptet är en kombination av flera olika saker. Först har vi skapat en tidning som inte bara vänder sig till en grupp, utan till alla som är berörda eller intresserade av skolans verksamhet eller som helt enkelt är intresserade av vad vi skriver om. Samtidigt har vi som målsättning att försöka fylla alla de informationsbehov som de som är direkt berörda av vår verksamhet har. Alltså, vi har förutom allmänna artiklar om allt från filmrecensioner, resereportage och debattinlägg, också all den information som behövs om studiedagar, scheman, matsedel, föräldramöten etcetera.

– Sedan får man inte glömma marknadsföringen, den är oerhört viktig, säger Niilo. Ibland gör vi också posters och löpsedlar om tidningen och sätter upp dem på skolan men det viktigaste är nog att vi får med föräldrarna och jag är med på nästan alla föräldramöten i början på årskurs 7. Där berättar jag om tidningen och vad den kan ha att erbjuda eleverna och föräldrarna. Självklart tar jag också upp alla föräldrarnas e-postadresser och lägger in dem i en brevlista. Den här brevlistan använder jag sedan lite då och då under terminerna när jag vill informera om artiklar som är extra spännande i webbtidningen eller om andra saker som har med Tunabladet att göra.

Niilo har också en e-postlista som går ut till alla lokala medier, till politiker och till chefer. Det mesta är bara hänvisningar till saker i tidningen och det blir alltid bara små korta brev.

– Jag har bara mötts av positiv respons för det här så det går verkligen att rekommendera.

Hur man skapar en e-postlista kan du läsa mer om under rubriken Verktyg för publicering.

– En annan sak som också är viktig är att våra reportrar är synliga i olika sammanhang. Det här är också viktigt för reportrarna själva när de märker att de blir tagna på allvar på presskonferenser och i andra liknande sammanhang. Vi blir synliga och de som jobbar med tidningen vet samtidigt att andra utanför skolan läser det som de skriver.

Skriva själv
– Jag tror också det är bra att jag själv är med och skriver. Det är faktiskt rätt kul. Man lär sig också en hel del på det och som språklärare blir man också mycket mer trovärdig inför eleverna om man har en gemensam plattform för skrivandet med eleverna. Jag skriver ju om andra saker än vad eleverna skriver om och de olika artiklarna kompletterar varandra förhoppningsvis.

Niilo menar att det nog finns en rädsla hos många lärare att skriva själva och det här med jantelagen är rätt tydlig på många håll. Men många gånger är det rent informationsskrivande, saker som annars skulle ha gått ut i form av lappar eller i brev till föräldrar till exempel som Niilo skriver om.

– Jag är nog inte typen som själv skulle satsa på en blogg för att uttrycka mig, men den här tidningen har en publik och det är den jag skriver för. Ibland kan jag vara personlig och tipsa om exempelvis något roligt i någon annan tidning eller så har det blivit artiklar om vad man ska tänka på när man ska välja en digitalkamera eller berättelser i reportageform om olika evenemang vi haft på skolan.

Tidningens många funktioner
Tidningen fungerar lite som en gemensam länk för anställda, föräldrar och elever. Även Niilos kollegor som varit borta för föräldraledighet har kommit tillbaka och sagt att de kunnat hålla sig informerade på det här sättet när de varit föräldralediga.

– Idag när alla skolor är konkurrensutsatta måste även vi i den kommunala skolan visa upp oss. Det är slående att många friskolor är så bra på att just formulera sin särart eller sin speciella pedagogik; vilket jag i och för sig tycker är mycket bra. Inte sällan görs det här i form av snygga webbsidor och broschyrer. Den kommunala skolan måste också möta denna konkurrens. Genom tidningen kan vi kontinuerligt visa hur bra vi är, nästan alla dagar på året. Dessutom ger tidningen en vana vid att visa upp sig. De bästa marknadsförarna är dessutom eleverna och är de med i marknadsföringen så är det ju ännu bättre.

Med hjälp av tidningen har Niilo också fått en mycket bättre kontakt med de lokala medierna. Lokalmedierna följer givetvis med vad som händer i andra medier och det som skrivs i Tunabladet kanske inte är högst på dagordningen, men det finns inte sällan med där i alla fall.

– Jag uppfattar att det numera är lättare för tidningar och andra lokala medier att ta kontakt med oss. Det är också viktigt för skolan att ha funnits med i lokaltidningen i positiva sammanhang; en vacker dag händer det något tråkigt på nästan alla skolor och då får vi hoppas att vårt goda rykte gör att vi i allmänhetens ögon har lite kredit att ta av.

– Nästan inget av det som skrivits i tidningen skulle ha blivit till, om inte tidningen funnits. Motivationen att fotografera och att skriva finns där just därför att det blir publikt, och med det också en vilja att nå så många som möjligt.

Internationella kontakter
Ytterligare en viktig funktion som tidningen har fått har koppling till skolans internationella verksamhet och kontakter. Niilo var för några år sedan med i några amerikanska brevlistor för lärare och en dag fick han en dag för sig att lägga ut ett brev i en av listorna och där beskriva skolan och undrade om någon amerikansk skola skulle vilja ha ett samarbete med en skola uppe i norra Skandinavien.

– Jag trodde att jag skulle få många svar, men inget hände, inte första veckan, inget andra veckan, men sedan kom det ett brev från en lärare, Michael Cunningham, på Del Valle High en high school i närheten av Austin i Texas.

Den här läraren visade sig ha hur många kontakter som helst. Det är framför allt hans kontakter som gjort att Tunaskolan idag är med i ett nätverk där den gemensamma nämnaren är publicering i någon form.

– Mest kontakter har vi nog idag med en skola i Padova i Italien (ICT Gramsci). Vi byter bland annat artiklar med varandra, men det rör sig också om andra aktiviteter. Ett exempel var den Global Poetry Jam Online-festival vi deltog i december (2005). Michael Cunningham ordnade en webbtevesändning från Texas och runt om på vår jord läste ungdomar dikter i direktsändning via Skype. En duktig tjej i nian här på skolan läste två av sina klasskamraters dikter. En fantastisk upplevelse för oss alla.

Att tänka på …
Niilo menar att det är bra om man är flera i starten när man ska dra igång det här med publicering. Att vara ensam om en idé är nästan omöjligt menar han. Här på Tunaskolan hade han turen att ha med en medielärare när de drog igång tidningsprojektet. Idag är tidningen väl etablerad och han känner ett stort stöd från rektor och allt flyter på rätt bra.

– Men man får heller inte rygga för de kostnader som finns i det här sammanhanget. Självklart tycker jag att det är väl investerade pengar även om inte alla intäkter direkt kan härledas i bokföringen.

På utgiftssidan så är det främst löner. Om en eller två lärare ska dra igång och driva ett sådant här projekt med skoltidning på nätet krävs att man inte helt litar till ideella krafter, menar Niilo. Hur man än organiserar det så tar det tid. De övriga kostnaderna är relativt marginella: licens för en programvara, kanske plats på ett webbhotell, tillgång till några datorer, någon digitalkamera och kanske en bandspelare för att kunna göra intervjuer.

– Intäktssidan är som sagt svårare att räkna i kronor och ören eftersom de ekonomiska delarna där framför allt rör sig om minskade kostnader för information, ökad motivation och sammanhållning och kanske också fler elever. Det senare är självklart inkomster som kan räknas, elevpengarna är ju de stora intäkterna, men det handlar mycket om att man faktiskt tror en sådan sak som en tidning på nätet faktiskt kan göra skillnad.

– Jag tycker mig ha märkt att friskolorna i regel är mycket bättre på att förklara varför de är bättre än sina konkurrenter i något avseende. För de kommunala skolorna är det här med marknadsföring en ny situation man i sina invanda strukturer inte är van vid, medan det för friskolorna är själva grunden för existensen.

Niilo menar att det också är viktigt att ta in det här med tidningen på studiedagar så att alla känner sig delaktig i projektet. Även om inte alla lärare är med och skriver i tidningen eller har elever som bidrar med material, så vet han att alla numera inser att de har nytta av tidningen. I det arbetet så tror Niilo studiedagarna, som han varit med att arrangera kring bland annat publicering, haft stor betydelse.

– Samtidigt kan jag tycka att de erfarenheter vi samlat på oss har lite svårt att tränga ut. Det är ju inte så svårt det här, men många tror fortfarande att exempelvis tekniken är komplicerad. Jag tror att man kan utveckla det här med att involvera fler i arbetet och jag tror att det kommer att hända mycket inom publiceringsarbetet de närmaste åren när fler och fler upptäcker alla fördelar med det här sättet att arbeta i klassrummen och i kombination med att de ser enkelheten med tekniken.

Tunabladet - www.tunabladet.info