Nyheter – hur man ska granska ett nyhetsprogram. Denna guide/artikel har sin målgrupp hos lärare på högstadiet och gymnasiet. Artikeln ger bland annat konkreta tips på filmer, övningar och fördjupningsmaterial som med fördel kan tillämpas i skolmiljö Artikeln fungerar även som en introduktion och grundmaterial för mediegranskning i skolan.

Det kommer allt fler mediekritiska texter i form av böcker, tidningar, tidningsartiklar i både specialistpress och dagstidningar, radio, TV-program och filmer. Det är bra att journalister och författare börjar ifrågasätta det medieklimat vi har just nu. Problemet är att man nästan enbart koncentrerar sig på det skrivna ordet eller upplästa ordet i TV och radio men det är väldigt få som diskuterar vilka bilder vi tar del av i vår dagliga nyhetskonsumtion. Nyheter på TV står för en väldig stor del av vårt nyhetsintag varje dag och det är där det senaste händer (även radio och Internet fyller denna senaste nytt funktion). Allt detta leder till flera frågor om TV-nyheter – frågor som sällan ställs:

• Vad är det för bilder vi ser och hur är nyheterna konstruerade? 
• Finns det objektiva TV-nyheter? 
• SVT sägs vara partipolitiskt obundet. Stämmer detta? 
• Hur skildras utrikespolitiska frågor? 
• Är det utifrån en svensk politisk horisont eller är det bara allmän information? 
• Vad är det som blir nyheter? 
• Och kanske den viktigaste frågan – vem görs nyheterna för och varför?

Mediamanipulation i filmer
Allt fler långfilmer har på senare tid handlat om media och manipulation. Filmer som ”Wag the Dog”, ”Mad City”, ”Spelets regler”, ”Bulworth”, ”EdTV”, ”Insider” och ”Truman Show” handlar bland annat om TV-mediet i olika former. De pekar ofta på hur enkelt det är att bryta mot de moraliska och etiska regler som man hoppas att journalister följer och en del tydliggör hur lätt det är att manipulera media och då främst TV-mediet.

Wag the dog
I ”Wag the dog” visas hur man kan göra ett fejkat nyhetsinslag från ett krig som inte finns. Där gör man det med hjälp av datamanipulation. Även om det inte är riktigt så enkelt som det ser ut i filmen, är det med dagens teknik fullt möjligt att genomföra förfalskade nyhetsinslag. Nyhetsinslag där man ändrar både bild och ljud genom att bort eller lägga till saker som ursprungligen inte fanns där.

Spelets regler
I ”Spelets regler” finns ett bra exempel på hur enkelt det är att manipulera ljudet. Där spelar en journalist från en skandaltidning in en konversation från en mobiltelefon och klipper sedan om samtalet. Resultatet blir att man tror att en senatorskandidat talar med en älskarinna (ett samtal som han inte fört). Det är ett illustrativt exempel på att det är ganska lätt att klippa och klistra med hjälp av manipulering av ljudet, vilket kan vara viktigt att tänka på när man ser intervjuer i TV. För om vi inte ser reportern ifråga ställa frågorna så kan vi inte vara säkra på att reportern inte har ändrat frågorna i efterhand. Med andra ord det är inte säkert att intervjuoffret svarar på exakt den frågan som vi får höra i intervjun.

Mad City
”Mad City” innehåller illustrativa scener om hur man manipulerar oss med hjälp av klippning. Här får vi se en reporter göra om ett reportage, genom att bara klippa om lite i en persons utsaga (i detta fall ta bort en fras) så blir ett negativt påstående positivt. Senare i samma film kommer en annan reporter in och klipper om reportaget. Helt plötsligt blir ett positivt reportage negativt. Genom att klippa på rätt ställen och kombinera olika människors uttalanden på ett annat sätt än tidigare blir innebörden i reportaget det rakt motsatta. Det är fortfarande samma bilder som används för beroende på hur man kommenterar dem får de olika betydelse. Samma bilder säger olika saker kombinerade på olika sätt.

Ett historiskt exempel på detta är att man använde bilder från den nazistiska propagandafilmen ”Viljans Triumf” i de filmer (”Why we fight”-filmerna) som alla amerikanska soldater såg innan de åkte iväg till kriget. Tanken var givetvis inte att få soldaterna att bli välvilligt inställda till nazismen utan tvärtom. Hur ovanstående exempel ser ut i ett nyhetsinslag kan vi t.ex. se då folk pratar. Det är inte ovanligt att man ser att folk fortsätter prata (läpparna rör sig) utan att vi får höra vad de säger.

Manipulerande bilder
Bilderna i sig då? De är väl inte manipulerade? Det behöver de inte vara, men bildvalet man illustrerar en nyhet med kan vara nog så talande. I det så kallade Kimberley-fallet var de flesta svenska medier på den svenska mammans sida. Hur kunde detta ta sig uttryck? Låt mig exemplifiera.

Då det blivit klart att mamman förlorat målet uttalade sig en kvinnlig expert på internationell rätt i frågan och till skillnad från många andra hävdade hon att domstolen beslut var helt korrekt enligt internationell lagstiftning. När hon presenteras säger speakerrösten vem hon är samtidigt som man får se bilder av ankor som simmar i en pool och sticker ner huvudet under vattnet. Jag kanske övertolkar men för mig var det rätt tydligt vad man ansåg om domstolens beslut och den kvinnliga experten.

Fler nyhetssändningar – bättre nyheter?
I ”Wag the Dog” säger presidentens mediestrateg (som spelas av Robert de Niro) att det viktiga är inte om en nyhet är sann eller inte utan när den kommer ut. ”If this breaks they have to run with it”. Det finns ett begränsat antal reportrar i världen och när något händer så finns väldigt sällan en reporter på plats. De reportrar som oftast får ta hand om fallet är till en början de närmast stationerade – frilansjournalister, reportrar på andra avdelningar med mera. Detta innebär att reportrarna ofta inte är insatta i frågan de ska rapportera om.

Ett exempel är fallet med en av Colorados mest kända städer: Littleton. Den är främst känd för att det där skedde en massaker där två elever sköt ihjäl några andra av sina medelever på Columbine High School. Problemet är bara det att dödsskjutningarna inte skedde i Littleton utan i grannstaden Jefferson. Saken var den att de första journalisterna på plats inte visste riktigt var de befann sig och eftersom grannstadens (det vill säga Littletons) polis och brandkår var där så började rapportera från vad de trodde var Littleton (som i själva verket var Jefferson). På den här hemsidan kan ni läsa mer om incidenten.

I den väldigt spännande TV-dokumentären ”Stingers” fick vi se hur reportrarna på plats i Eritrea fullkomligt kördes över när de mer namnkunniga journalisterna kom dit. När de kända journalisterna sedan lämnar landet så finns fortfarande de mer insatta journalisterna kvar, men då är inte nyheten intressant längre.

Vi har ju idag allt fler nyhetssändningar – men frågan är om detta innebär att det blir bättre nyheter. Ett av problemen är att journalisterna ute på fältet ständigt måste rapportera in nya saker till den senaste sändningen.

Effekten av detta blir bland annat att de inte hinner vara ute på fältet själva eftersom de ständigt ska rapportera hem. Eftersom de varken hinner fördjupa sig i något mer eller ta sig någon annanstans på grund av tidsbrist så blir de nyheterna de får se och uppleva i deras närområde. Effekten av detta beskrev Peter Löfgren i Tv-programmet ”Mediemagasinet” samt i ett par kritiska artiklar i DN. Efter att ha kommit till Gaza där ett självmordsattentat hade skett rapporterade han om detta till hemmaredaktionen. Redaktören frågade honom om han verkligen var säker att det hade hänt eftersom de inte sett något annat reportage eller rapport om att det händelsen. Har inte någon av de stora nyhetsbyråerna eller till exempel CNN rapporterat så har det inte hänt. Det är nämligen en lång process från att någonting händer till att det blir en nyhet. En nyhet gallras av olika personer från händelsen till det att den når konsumenten. Dessa personer väljer, trimmar, gör om nyheter utifrån olika kriterier för vad som är en nyhet. Dessa personer (eller institutioner) kallas för ”Gate-keepers”. Beroende på vilka intressen, olika nyhetsvärdering och vem som sitter i dessa slussar får vi olika nyheter. Till exempel är det sannolikt att amerikanska nyhetsbyråer kommer att anse att nyheter som har samröre med amerikanska intressen är mer intressanta än sådana som rör svenska intressen.

Syns du inte så finns du inte
Filmer som ”Bulworth”, ”EdTV” och ”Truman Show” tar upp problemet med dagens kändisskap skapat av dokusåpor, reality-TV och kändisjournalistik. I dagens mediesamhälle börjar devisen ”syns du inte så finns du inte bli allt mer sann”. Även nyhetsjournalistiken börjar bli allt mer sensationsdriven där action och kändisar säljer nyheter oavsett om det är Sveriges Television eller TV3. Varför vet varje svensk vem O.J. Simpson är men skulle ha svårigheter att nämna fem personer i regeringen? Är det för att vi svenskar är enormt intresserade av amerikansk fotboll eller är det så att även svenska medier drogs med i cirkusen kring en före detta fotbollsspelare? I ”Bulworth” handlar det om hur dagens politik styrs av och med hjälp av media. Som politiker måste man synas på TV men för att göra det så måste man anpassa sig till den mall som medierna och starka påtryckningsgrupper vill. ”EdTV” och ”Truman show” tar upp frågeställningar om det finns gränser för vad man vill och kan visa. Vart går gränsen för den personliga integriteten? Hur ser det offentliga rummet ut och är man som kändis alltid en offentlig person? I ”EdTV” går huvudpersonen frivilligt med på att filmas dygnet runt men alla personer runtomkring, blir även de automatiskt offentliga personer. I ”Truman show” vet inte ens huvudpersonen om att han är huvudkaraktär i ett TV-program där han filmas dygnet runt. Finns det gränser för bevakning av kändisar och då främst politiker – ska de alltid granskas?

Samtidigt är det ändå så att allt mer nyhetstid går åt till pseudonyheter med mer eller mindre kända personer som blåses upp bortom alla proportioner. Att dessa nyheter säljer är ganska klart (titta på kvällstidningarna) men behöver man verkligen sälja till exempel SVT: s nyheter? De finns ju inte där för att ge oss de nyheter vi vill ha, utan att ge oss de nyheter vi behöver för att kunna fungera som individer i staten Sverige.

Insider
I en tid då Public Service och SVT kritiseras hårt kan det vara intressant att studera en film som ”Insider”. För ”Insider” handlar bland annat om kampen mellan kapitalet och nyheter. Den är baserad på en sann historia (kommer ursprungligen från en Vanity Fair artikel) och är en berättelse om kampen mot tobaksindustrin. En tobaksindustri som har nästan obegränsad makt vad gäller pengar - och advokatresurser för att se till att det som kommer ut i media är det de vill. ”Insider” skildrar rädslan hos de stora TV-bolagen och programmen (här CBS 60-minutes) att komma i konflikt med företag med stor ekonomisk makt. När några få bolag börjar äga allt mer och som till råga på allt inte är främst mediabolag tilll exempel Seagrams (alkoholvaror), AOL (Internet), Kinnevik (träindustri), Vivendi (vattenbolag) utan kommer från helt andra industrisfärer med intressen i flera olika typer av bolag. Vågar journalister som arbetar på till exempel ABC att göra kritiska reportage av moderbolaget Disney – vad tror ni?
Det är dags att ifrågasätta det vi ser på nyheterna. Dags att bli kritiska medborgare som faktiskt funderar på vilka nyheter vi får och vilka nyheter vi behöver.

Övningar
Här följer ett par enkla pedagogiska övningar man kan göra för att bli en kritisk nyhetstittare:

TT
En av de enklaste övningarna man kan göra med sin klass när man ska bevaka och studera nyheter är att nyhetsvärdera själva. Gå till exempel in på TT:s hemsida www.tt.se mellan en halvtimme till timme innan en nyhetssändning. Titta på vilka telegram som finns och låt klassen/gruppen själv välja ut vilka telegram som de tycker verkar intressantast. Låt dem sedan skapa en egen nyhetssändning det vill säga lägga upp hur mycket tid de tycker att varje nyhet är värd att ägna i ett program. Jämför sedan med en nyhetssändning på TV eller radio. Utvärdera vilka nyheter som kom med, studera vilken vinkling man valde, hur stort utrymme de olika nyheterna fick och vilka ord man valde. Diskutera sedan med klassen varför nyhetssändningen fick det utseendet det fick. Vilka orsaker (politiska, sociologiska, pedagogiska m.m.) kan ha legat bakom till nyhetsvärderingen på TV, radio respektive i klassen/gruppen.
En mycket enkel övning för att illustrera vad nyhetsvärdering innebär. Problemet med denna övning är givetvis att det redan sitter ”gatekeepers” på TT som har gallrat nyheterna innan klassen/gruppen själv kan välja.

För att komma åt detta problem kan man fördjupa uppgiften genom att söka upp internationella nyhetsbyråer och göra samma sak som ovan.
Exempel på internationella nyhetsbyråer:
www.afp.com
www.reuters.com
wire.ap.org
www.itar-tass.com/newsdir.htm
ips.link.no/sve/last.html

Jämför nyheter
Denna övning kan man göra på två olika sätt. Den första är att jämföra hur nyheterna ser ut i en och samma kanal till exempel SVT, TV4 eller TV3 under dagens lopp. Nuförtiden har kanalerna ofta flera nyhetssändningar om dagen. Jämför dessa. Titta på vilka nyheter som dominerar dagen.

• Vilka nyheter försvinner, ändras och så vidare?
• Hur skildras nyheterna i de olika sändningarna?
• Är det samma ordval i nyhetsrapporteringen, är fördjupningarna annorlunda under olika tider på dagen?

Syftet med denna övning är att kunna se hur nyhetsvärderingen förändras under dagens gång. Kontrollera om det stämmer att det blir ett bredare utbud av nyheter efter sammanslagningen av Rapport och Aktuellts ”nyhetsdeskar” vilket SVT hävdar. Det är mycket intressant att se hur maktbalansen mellan nyhetsinslag skiftar och hur liknande nyheter tilll exempel kan påverka rapporteringen och betoningen på nyhetsinslagen.

Jämför nyhetssändningar från olika kanaler
En annan övning man kan göra är att jämföra nyhetssändningar från olika kanaler från ungefär samma tid. Spela till exempel in Rapport, Aktuellt, TV3 direkt, Nyheterna och om möjlighet finns utländska nyhetssändningar till exempel CNN, BBC, Sky, Euronews. Börja till exempel med att jämföra de svenska nyheterna. Titta på vilka nyhetsinslag som är med och hur lång tid de tar, vilken inriktning reportagen/rapporteringen ges. Titta till exempel på hur relationen ser ut mellan inhemska och utländska nyheter.

• Inom vilka ämnen rör man sig i de olika nyheterna?
• Varifrån kommer nyheterna geografiskt det vill säga om vilka städer, länder områden handlar nyheterna?
• Diskutera varför man får se nyheter från just dessa ställen istället för andra?
• Finns det en geografisk censur?
• Jämför inte enbart texten – jämför även bilderna vi får se.
• Hur ser nyhetsuppläsarna ut?
• Vilka bildutsnitt använder man?

Titta även på hur det är filmat (se även övning nedan) och fundera på vilken typ av bilder får vi se från olika ställen. Är det ”vanliga människor” eller toppar (chefer, experter, politiker) som visas? Jämför och diskutera på vilket sätt detta skiljer sig emellan kanalerna/nyhetssändningarna.

Har ni möjlighet - så jämför med utlandet? Det behöver inte vara engelskspråkiga sändningar. Finns det folk från andra kulturer i klassen kanske de har möjlighet att spela in och analysera nyheter från olika länder? Det är mycket intressant att jämföra hur samma nyheter skildras i olika kulturer. Vad som anses viktigt och hur det skildras är inte det samma överallt. Jämför olika källor det vill säga varifrån bilderna kommer. En nyhet om något som hänt i Palestina kommer definitivt att skildras olika i arabiska medier, svenska, amerikanska eller israeliska. Ni kommer inte att få en story utan fler olika.

Det är mycket intressant att just se vilken linje olika nyhetsredaktioner väljer. I svenska medier hävdar många att i just Palestinafrågan så har bevakningen förändrats – att till exempel Sveriges television skulle ha blivit mer Israelvänligt. Se själva – jämför svenska medier och sedan utländska och ni kommer att snart att se det finns inte en objektiv sanning. Man ska alltid ha flera källor.

Bildövning
För att koncentrerar sig enbart på bilderna finns det en enkel och kul övning. Gör som i TV-programmet ”Snacka om nyheter” – stäng av ljudet. Titta på ett nyhetsinslag/program och stäng av ljudet. Helt plötsligt är bildvalet inte alltid helt självklart. Vad handlar nyhetsinslagen om? Det händer till exempel att man illustrerar uppgång och fall på börserna med bilder från berg och dalbana. Genom att stänga av ljudet blir det lättare att analysera bilderna vi får i nyheterna. Studera hur de är komponerade, hur de klipps samman och titta på strukturen i inslagen. Vilka bilder visar man – i vilken ordning och varför är frågor man kan diskutera under en sådan här övning.

En annan sak man bör fråga är: var är kameran placerad? Detta skapar ju också känslor. Hur och varifrån filmar kameran? Ta till exempel en demonstration. Vi får helt olika uppfattning av demonstrationen utifrån var kameran befinner sig. Fundera över dessa tre varianter av hur man kan filma en demonstration:

Filmar man genom att stå mitt bland människorna i demonstrationen så skapar det en vi-känsla – en känsla av deltagande.

Filmar man från sidan så blir vi betraktare så som man kan blir till en demonstration på gatan. Detta kan uppfattas som ett mer objektivt synsätt.
Filmar man från motsatta sidan kravallstaketet det vill säga mot demonstranterna – skapar detta en känsla av konfrontation, det är vi och dom. Diskutera:

• Står kameran och filmar bland demonstranterna eller filmas demonstranterna från andra sidan kravallstaketet?
• Filmas de ovanifrån eller är kameran riktad uppåt?
• Vem har makten i bilderna?

Det är enkla knep som varje filmskapare kan och detta gäller även nyhetsfotografer. Studera bilderna och fundera på vad de säger oss som bilder. Ofta köps bilderna in från utlandet. Dessa bilder kan ibland vara helt obegripliga utan text. Bilder från ett inbördeskrig säger oss sällan något utan nyhetsuppläsarens text.

Eftersom bilderna visar människor som ser likadana ut som slåss med varandra. Varför och med vem säger oss inte bilderna utan texten. Vi blir tvungna att förlita oss på nyhetsuppläsarens text.

Nyheternas struktur
Studera ett nyhetsprogram och titta på hur nyhetsprogrammets struktur och hur är det berättat. Granska när olika reportage visas i nyhetsprogrammet dvs. titta på vilken typ av nyheter man lägger och i vilken ordning de kommer. Med andra ord studera nyheternas dramaturgi. Det är ingen tillfällighet att de lättare nyheterna kommer sist (nöje, småbarn, djur, kungligheter) eller att de tyngre reportagen om till exempel skola, vård och omsorg kommer i mitten av programmet. Jämför program och se om ni inte hittar en struktur som är återkommande. Men studera inte enbart hela program studera även till exempel lite längre reportage och se hur de är konstruerade. Hur byggs reportaget upp – hur skapar man spänning i ett reportage? Är det på samma sätt som i en film eller TV-serie?

Lägg märke till ord
Titta på ett nyhetsreportage och fundera på vilka ord nyhetsuppläsaren, korrespondenten använder för att beskriva människor respektive situationer. Det är stor skillnad på att kallas frihetskämpe istället för terrorist, dissident istället för fiende, demonstrant istället för upprorsmakare med mera.

Vad är det som gör att ett folk i ena andetaget kan kallas för försvarslösa och i nästa väpnade grupperingar beroende på vilken sida av en gräns de befinner sig. Det ligger mycket värdeladdning i orden som man använder på TV.

Diskutera och ifrågasätt varför reportrar använder olika ord för olika tillfällen. Beror det enbart på att de vill variera sig eller beror det på vilken inställning de vill skapa hos åskådarna? Visst finns sanningen där ute men det är krävande jobb att hitta den. Det finns flera resurser, böcker och hemsidor som kan vara en hjälp på traven när ni tycker att min artikel blivit för trivial. På nästa sida hittar du några exempel på fördjupningsmaterial. Granska och ifrågasätt själv – våga studera och fundera över den bakomliggande strukturen för det finns en sådan. Är det inte konstigt att man som lärare sällan kritiskt granskar det som man verkligen borde vara skeptisk till – nyheterna. Jag hoppas att ni har användning av denna artikel i ert arbete.

Rekommenderad fördjupningsläsning

Tidningar
www.etc.se ETC
www.journalisten.nu Tidningen Journalisten

Böcker
Hadenius, Stig och Weibull, Lennart - Massmedier - Press radio & TV i förvandling (Bonnier Alba)
Bourdieu, Pierre - Om Televisionen (Brutus Östlings Bokförlag)
Pilger, John - Den dolda dagordningen (Ordfront Förlag)
Kapuscinski, Ryszard– Fotbollskriget (Bonniers) Ebenholts (Bonniers)
Josefsson, Dan (red.) -Välkommen till dramafabriken (Ordfront Förlag)
Chomsky, Noam– Makt, lögner, motstånd (Ordfront Förlag)

Internet
www.fna.se Flashback – Flashback News Agency
www.skolverket.se/skolnet/kolla - Kolla Källan
www.projectcensored.org/intro.htm
www.openchannel.se/media - Public Access
www.timbro.se - Närningslivets tankesmedja med bland annat Smedjan
www.cjr.org - Columbia Journalism Review Här hittar ni vilka företag som äger vad. T.ex. Alla företag som tillhör AOL, Disney eller General Electric

TV
nbc.com/westwing TV-serien Vita Huset
www.svt.se/mediemagasinet Mediemagasinet (SVT)

Filmer (som nämns i artikeln)
Bulworth
EdTV
Insider
Mad City
Spelets regler
Truman Show
Wag the Dog
Welcome to Sarajevo

Övriga Filmer
Manufacturing Consent

DVD
Nyhetsåret 2000 (TV4)

Mikael Kowalski arbetar som film och mediepedagog på Folkets Bio Filmpedagogerna. Han föreläser för elever  och lärare om nyheter, politik och propaganda. Denna artikel är en kort sammanfattning av resultatet av detta arbete. www.filmpedagogerna.se
E-post: mikael@filmpedagogerna.se