I en tid då allt fler får möjlighet att publicera sig torde behovet av mediekunskap i grundskolan öka. Många lärare känner säkert behovet av att fördjupa sina egna kunskaper om medierna och den roll de spelar i samhället. I skriften "Piteåmodellen-när eldsjälarna gjort sitt", har jag beskrivit hur några lärare fått många andra med sig, för att gemensamt utveckla villkor och förutsättningar för bättre medieundervisning i grundskolan.   
 
Med pennan som metafor och utgångspunkt
Pennan är inte det enda verktyg som stimulerar och utvecklar elevernas kommunikativa kompetens. När synen på användandet av medieverktygen i skolan blir densamma som betydelsen av blyertspennas användning har vi nått långt.

I boken beskrivs ett lokalt utvecklingsarbete vars syfte varit att förankra, hitta former och skapa reella förutsättningar för medieundervisning. Målgruppen utgjordes av lärare och elever i grundskolan. I läroplanen fastslås att "alla elever ska ha goda kunskaper om medier och deras roll" efter nio år i grundskolan. Detta innebär att eleverna har kunskaper om massmedierna och deras roll i samhället och att eleverna ser samband mellan olika sätt att utöva makt och mediernas del i detta. Vidare ska eleverna ges tillfälle att analysera och kritiskt granska mediernas budskap och att innehåll i tidningar, tv och radio används och integreras i undervisningen. Till sist nämns också vikten av att elevernas färdigheter att själva använda medier får utvecklas. Eleverna ska bli förtrogna med olika medieformer och använda många verktyg för sitt berättande. Detta perspektiv,som jag kallar den praktiska mediekunskapen, ger också konkretion och djupare förståelse av de två första perspektiven på vad mediekunskap är. Nyckelorden för denna pedagogik, som brukar kallas mediepedagogik är skapa-se-analysera. 
 
Skolans förhållande till medierna
I den så kallade injektionsteorin betraktar läraren medierna som en sjukdom vilken eleverna behöver bli skyddade från. Den kultur som förknippas med medierna ses som en infektionsrisk som kan påverka den "riktiga" kulturen. Med en sådan utgångspunkt bir medieundervisningens syfte att vaccinera mot medierna. Den moraliska paniken lever hos många lärare än idag. Tyvärr är det inte en framkomlig väg. Detta är i grunden en negativ syn på framförallt elevernas egen förmåga. Att stoppa mediefloden är att satsa sitt engagemang på en förlorad sak. Vi som lever i "medietiden" och är lärare, ska utbilda och fostra våra elever till att navigera rätt och göra sina röster hörda i bruset.   
 
När eldsjälar gjort sitt
Om du vill läsa hela boken så kan du ladda ned den i pdf-format. I boken kan du steg för steg, både framåt och bakåt, följa vårt arbete med att sprida kunskaper om medieundervisning från skola till skola och från lärare till lärare. Utgångspunkten har varit att skapa en allmänkompetens där alla lärare och elever kan vara med.   
 

Piteåmodellen, så gick det till
Följande områden utgör stommen i vårt arbete med att utveckla medieundervisningen i grundskolan.

Grundutbildning i mediepedagogik, lärare som lär lärare
För att kunna bedriva medieundervisning krävs en utbildnings insats inom lärarkåren. I Karin Stigbrands, doktors-avhandling "Mediekunskap i skolan", pekas på lärarkårens uttalade behov av utbildning inom området, som en av de avgörande faktorerna för att medieundervisning skulle kunna äga rum. I "Piteåmodellen, när eldsjälar gjort sitt" beskrivs hur vi, steg för steg, valde att arrangera fortbildning i form av pilotutbildningar. En lärare per skola utbildades och fick rollen som medieansvarig, vilket innebar att man hade uppdrag att sprida sina kunskaper, som ringarna på vattnet, till kollegor i den egna skolan.

Nätverk för lärare och skolledare
Pilotutbildningarna av medieansvariga lärare kompletterades med studiedagar, till vilka samtliga skolledare och politiker inbjöds. Rubriken för den första studiedagen var "Brainstorm om medieundervisningens innehåll. Denna dag blev en viktig milstolpe i det strategiska arbetet med att en gång för alla implementera medieundervisning. Under denna dag bildades olika arbetsgrupper, med ansvar för att diskutera och lägga fram förslag på medieundervisningens innehåll i respektive årskurser. Man utsåg också villka lärare och skolledare som skulle arbeta fram ett förlag på mediepedagogisk plan för grundskolan.

Skolmedieverkstäder
Tanken med skolmedieverkstaden är att den teknik som är pedagogiskt motiverad ska finnas tillgänglig i skolan. Utrustningen ska vara anpassad så att den är lättanvänd, både för lärare och elever. Medieverktygen bör i grundskolan betraktas som ett komplement till pennan. Ju fler verktyg som eleverna får använda för sitt berättande och skapande, desto fler blir möjligheterna att utveckla sitt lärande och den kommunikativa kompetensen.

Lokala arbetsplaner
I grundutbildningen avsattes tid för att förbereda de medieansvariga inför nästa fas, i vilket arbetet med de lokala arbetsplanerna och utbildningen av skolans egna lärare skulle planeras och genomföras. För att underlätta arbetet med arbetsplanerna tog utbildningsgrupperna fram ett gemensamt underlag, med övergripande rubriker. En lokal arbetsplan är den bästa ursäkten för att låta diskussion äga rum om skolans visioner och mål. Nu sattes diskussionen om medieundervisning på alla skolors agenda. De medieansvariga initierade och genomförde detta.  

Den mediepedagogiska planen
Förlaget till den Mediepedagogiska planen fastställdes av skolstyrelsen och gäller som ett kommunalt styrdokument, tillsammans med den lokala skolplanen. I boken hittar du hela dokumentet. Den färdiga affischen, som du ser här till vänster, är resultatet av mångas tankemöda. Katten är symbolen för den nyfikne och självständige eleven. Till enbörjan lekfull, undersökande och fylld av experimentlust. den färdige grundskoleeleven har utvecklats till en lejonsjäl. Detta innebär att eleven lämnar skolan med god insikt i demokratins spelregler. 
  
 
Skolbio
Det är viktigt att eleverna får ta del av andras berättelser och inte bara skapa egna. Under åren 1996 - 1998 genomfördes ett skolbioprojekt inom grundskolan i Piteå. Alla skolor fick delta och kommunen stod för kostnader som inte projektpengarna täckte. Som slutredovisning på detta gjordes en skolbioutställning av elevernas bilder och texter om filmen och dess innehåll.
Idag får alla elever i år 3, 6 och 9 ta del av skolbio varje år. Kostnaderna täcks av kommunen.

Vill du veta mer om skolbio?
Vänd dig till Svenska Filminstitutet
 
Medieundervisningstips
I boken finns ett kapitel som utgör konkreta lektionförslag.
Här kan du få några på direkten!

Mediefri vecka
Långt ifrån alla elever, vet vad begreppet massmedia står för. Ett bra sätt att konkretisera begreppet är att först låta eleverna själva ta reda på själva ordet betydelse. Nästa steg är att eleverna under en vecka får anteckna hur mycket tid de ägnar åt mediekonsumtion. Eleverna redovisar sedan klassens medievanor och sammanställer resultaten i stapeldiagram och tabeller. Till sist föreslår jag en mediefri vecka - utan TV,radio, Internet... Under den mediefria veckan skriver eleverna och jag själv dagbok. Veckan följs upp av diskussioer kring mediernas betydelse.

Ljuddubbning
Eleverna bör få tillfälle att reflektera över ljudets betydelse i förhållande till bilden. Tolkningen av en bild förändras dramatiskt genom att man byter musik eller ljud till bilden. Här följer en övning som syftar till att höja elevens medvetenhet vad gäller ljudets betydelse för tolkningen av en filmsekvens. Övningen är genomförd med elever i årskurs 7-9. Eleverna får följande instruktioner: Ni får till er hjälp:

• En videokassett med samma filmsnutt (cirka 40 sekunder) inspelad två gånger. 
• En VHS bandspelare med mikrofon. 
• Ett kassettband med blandad bakgrundsmusik och kassettbandspelare. 
• En papplåda med "ljudeffekter" (pappersrullar, yoghurtburkar, tomma konservburkar, träpinnar med mera).
• Penna och papper.

Uppdraget är att med hjälp av dubbningsknappen på videon spela in helt nytt ljud på filmsnutten till exempel:

• nya repliker
• ny bakgrundsmusik
• nya ljudeffekter

Råd:
Titta igenom filmsnutten några gånger, anteckna vad som händer och bestäm vilka repliker och ljudeffekter som behövs. Fördela uppgifterna mellan er. Resultatet visas och diskuteras i klassen.

Att tolka bilder
Att lära sig att tolka bilder är baskunskaper i ett samhälle som domineras av bilder. Bilderna har sitt eget abc som kräver träning för att erövras. I skolan måste även den visuella läskunnigheten tränas, parallellt med den språkliga.
Här kommer ett tips som avser att träna elevernas förmåga att tolka bilder: Följande frågor ges till eleverna att reflektera över samtidigt som de studerar en av läraren vald bild.

• Vad finns på bilden?
• Vad får du veta och vad får du inte veta?
• Hur påverkas du?

Sedan får elevern den text som finns till bilden.

• Vilken roll spelar texten till bilden för uppfattningen av bilden?
• Vad har bilden för syfte?
• Varför har men valt den här bilden i det här sammanhanget?

Elevernas reflektioner fångas upp i en efterföljande diskussion. Sedan får eleverna i uppgift att själva fotografera en bild. Dessa bilder efterarbetas och analyseras enligt ovan.  

Mediepedagogen, alla skolors resurs
Det är kanske på sin plats att reflektera över vilken roll mediepedagogen har i grundskolan? I vår kommun finns en heltidanställd mediepedagog vars uppgift är att tillsammans med alla skolorna fortsätta att utveckla medieundervisningen i alla årskurser. Det innebär att pedagogen måste ha kunskaper om de villkor och styrdokument som ligger till grund för allt arbete i skolan. Men också att ha god kännedom ämnesinnehåll för att kunna integrera medieverktygen som naturliga redskap för lärandet. Mediekunskap är inget eget ämne och måste därför integreras i de existerande ämnena.
En mediepedagog kan sammanfattningsvis både vara krycka och blåslampa, det vill säga en ständig påminnelse om skolans medieundervisningsuppdrag, genom handledning och fortbildning av lärarna, men ska även vara den som anordnar nätverksträffar så att lärare får utbyta erfarenheter och inspireras av varandra.  

Läraröppet, UR
Här kan du lyssna på utdrag ur radiprogram i serien Läraröppet som handlar om mediepedagogik i skolan. Programmen har producerats av Barbro Grandein, Utbildningsradion. Om du vill ta del av programmen i sin helhet vänder du dig enklast till närmaste AV-central.

Läraröppet, Mediekunniga lärare
I detta program intervjuas Karin Stigbrand och Margareta Lilja-Svensson, med anledning av rapporten: "Om lärarhögskolorna och mediepedagogiken, Mediekunniga lärare?". Där de beskrivit klyftan mellan läroplaner, politiska visioner och verklighet när det gäller mediekunskap för blivande lärare. I programmet ges konstruktiva idéer och förslag till hur förändring kan ske.

Läraröppet, Piteåmodellen-när eldsjälar gjort sitt!
Barbro Grandin samtalar med Catrin Söderman, medieansvarig lärare och elever vid Långskataskolan, Piteå. Här får eleverna lära sig hantera massmediala budskap redan från sex års ålder.

Kristina Hansson är journalist och ämneslärare. För närvarande
arbetar hon som medieutvecklare i Piteå kommuns
grundskola.
E-post: kristin.hansson@edu.pitea.se